e-böcker vs. tryckta diton- hur skall man få universiteten mer e-inriktade?

Svaret på frågan varierar givetvis från universitet till universitet och från student till student. 🙂 Dock kan studien som 2010/2011 gjordes vid Daytona State College i USA av fyra olika modeller för distribution av textböcker, ge viss vägledning för akademiska bibliotek och för de olika fakulteterna. Och kanske också för våra folkbibliotek som servar studenterna med avancerad kurslitteratur. 🙂 Man kan väl säga att studien drar upp strategier för ett offensivt användande av e-texter i undervisningen.

Även om man som jag, är mer traditionellt sinnad och föredrar texter i tryckt form, måste man väl ändå säga att en ökad e-medvetenhet hos studenterna och fakulteterna, mycket väl kan minska kostnaderna för kurslitteratur i en ofta hårt ansträngd studentekonomi.

Hur pass användbar och representativ är studien för svenska förhållanden? Vad tycker Du?

//BloggNisse

ISBN för digitala publikationer

International ISBN Agency har kommit ut med riktlinjer för hur man ISBN-märker digitala publikationer
som t.ex. ”appar” och e-böcker.

Detta kan man ju, vid ett första påseende, tycka är nördkunskap bortom den praktiska biblioteksvardagen eller något som bara berör katalogisörer. 🙂 Eller hur? 🙂 Kollar man närmare på dokumentet, så framkommer det dock en hel del intressanta detaljer. T.ex. detta: om man publicerar samma titel i två olika format, genererar detta 2 olika ISBN-nummer och likaså i fallet med samma titel och samma dokument men med en version som går att skriva ut och en inte.

Således bör vi bibliotekarier hålla tungan rätt i mun, när vi jobbar med e-böcker. 🙂 Rätt format till rätt läsverktyg!

//BloggNisse

Bästsäljarlistor för e-böcker

Nästa år skall New York Times börja med bästsäljarlistor för e-böcker för såväl fack som skön. Detta gör man då försäljningen av denna typ av litteratur och inflytandet från digital publicering har ökat. New York Times bästsäljarlistor anses ju i branschen som ”industry standard”. Det känns fräscht att få 10-i-topp listor från andra än leverantörerna samt att e-böcker så att säga är en faktor att räkna med. 🙂 Dessutom verkar man noggrant har grunnat på hur man skall samla in data och under två års tid har man därför tagit fram ett system som söker upp och verifierar e-boksförsäljning.

//BloggNisse

E-boken som politisk och samhällsekonomisk fråga

Jag vill tipsa om inlägget ”Eboken som politisk fråga” på SvD:s Nya medier-blogg. Det finns ju ingen anledning av uppfinna hjulet igen och krysta fram en omskrivning på en kort, kärnfull och intresseväckande text som fungerar, så jag nöjer mig med att hänvisa till den. 🙂

Vad man kan grunna på är det faktum att folkbibliotek skall vara till för alla och förmedla litteratur/kultur (Ej fjärrlån) gratis, vilket Du och jag som skattebetalare (gärna!?) bidrar till. Här är ju läns- och regionbiblioteken bra att ha när det gäller e-böcker och nättjänster. 🙂 Men är vi villiga att betala vilket pris som helst som förlagen debiterar biblioteken? En kommunal eller statlig ”räknenisse” skulle säkert understryka det vansinniga i att pumpa in pengar i en verksamhet som inte ger någon mätbar avkastning och som är ett veritabelt resursslöseri. Ur en samhällsekonomisk synpunkt anser jag dock att det ändå är värt det, med tanke på läsningens positiva effekter på människan, vilket också påverkar henne som samhällsmedborgare och i sin relation till andra människor. Vissa saker går helt enkelt inte att mäta, men det innebär ju inte att de inte är faktorer att räkna med, om uttrycket tillåts. 🙂

//BloggNisse

Googles e-böcker- snart i en nätbutik nära Dig

Nu börjar bitarna falla på plats vad gäller Googles mastodontprojekt att digitalisera alla tryckta böcker och göra dem tillgängliga på Nätet. I början av 2010 öppnar Googles butik för e-böcker där man skall sälja ca 500 000 böcker som man digitaliserat. Google Editions heter denna butik. Även Amazon och andra kommer att sälja deras böcker. En fördel med dessa är att formatet är plattformsoberoende. Den stora nackdelen är naturligtvis oklarheterna med upphovsrätten och konflikterna med författare över hela världen.

Vad skall man säga? Från kulturell superhero genom att digitalisera det världsvida kulturarvet till upphovsrättens ”bad guy”. ”Upphovsrätten är död- leve upphovsrätten!” sammanfattar det hela väldigt väl tycker jag. 🙂

//BloggNisse

Gillar hjärnan e-böcker?

Det finns många fördelar med e-böcker, inte minst kan de vara ett sätt för den stressade nutidsmänniskan att få sin dos av kultur t.ex till och från jobbet eller när man diskar eller rastar hunden. Följande citat ur New York Times (NYT) 2009-10-14, ”Libraries and readers wade into digital lending” av Motoko Rich är ganska belysande, ovanligt träffande och skulle kunna vara hämtat ur den svenska biblioteksvardagen:

“I can just go online and type my library card number in and look through all the books that they have,” said Ms. Lambert, who usually downloads from the comfort of her bedroom. And, she added, “It’s all for free.”

Eager to attract digitally savvy patrons and capitalize on the growing popularity of electronic readers, public libraries across the country are expanding collections of books that reside on servers rather than shelves.
The idea is to capture borrowers who might not otherwise use the library, as well as to give existing customers the opportunity to try new formats.

“People still think of libraries as old dusty books on shelves, and it’s a perception we’re always trying to fight,” said Michael Colford, director of information technology at the Boston Public Library. “If we don’t provide this material for them, they are just going to stop using the library altogether.”

Ett annat skäl till att ta med citatet i fråga är att det visar på att e-böcker är ett sätt att inte tappa låntagare. Alltså en konkurrensfördel för biblioteken vad gäller låntagarnas i allra högsta grad konkurrensutsatta fritid.

Så långt allt väl. Men gillar hjärnan verkligen e-böcker? 🙂 Är e-böcker ett bra sätt att läsa på? Denna inläggsrubrik är en direkt översättning av ett, i mitt tycke, mycket intressant interaktivt debattinlägg i NYT Som Du ser, är det en liten ingress av redaktörerna men sedan kommer fyra experter till tals, vilka får största delen av utrymmet i debatten. 🙂 Detta är man inte direkt van vid här hemma. 🙂 Frågan är i allra högsta grad berättigad men är lätt att förbise i IKT-samhället. Vad tror Du?

//BloggNisse